Bästaguidens dataindex · källa SCB · uppdateras kvartalsvis
Spar- & skuldindex — svenskarnas skulder och sparande
Den kompletta bilden av hushållens balansräkning: vi hämtar SCB:s Sparbarometer och visar hur mycket svenskarna är skyldiga, vad skulderna består av, var sparandet finns – och hur tillgångar och skulder förhåller sig till varandra.
Svenska hushåll hade skulder på 5 491 miljarder kronor (5,5 biljoner) 2026 kv1, varav 91,5 % bolån. Samtidigt hade de finansiella tillgångar på 22 959 mdkr – 4,2 kr i sparande per skuldkrona. Tillgångarna växte snabbare än skulderna senaste året. Alla siffror kommer från SCB.
Svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i världen – men också bland de som sparar mest. Bakom rubrikerna om "rekordskulder" finns en mer nyanserad bild: en balansräkning där stora bolån står mot ännu större finansiella tillgångar. Vi hämtade SCB:s Sparbarometer och sammanställde hela hushållssektorns ekonomi.
Hushållens ekonomi i stort
Vid utgången av 2026 kv1 hade svenska hushåll samlade skulder på 5 491 miljarder kronor – ungefär 5,5 biljoner. Samtidigt uppgick de finansiella tillgångarna till 22 959 mdkr. Det ger en netto finansiell förmögenhet på 17 468 mdkr, alltså långt mer i finansiellt sparande än i lån. Värt att komma ihåg: värdet på bostäderna ingår inte i tillgångarna här – de räknas som reala, inte finansiella, tillgångar, vilket gör den verkliga förmögenheten ännu större.
Vad svenskarna är skyldiga
Skulderna domineras fullständigt av en sak: bolån. Så här fördelar sig hushållens 5 491 mdkr i skulder:
| Typ av skuld | Belopp | Andel |
|---|---|---|
| Lån i bank och bostadsinstitut (bolån m.m.) | 5 022 mdkr | 91,5 % |
| CSN-lån (studielån) | 312 mdkr | 5,7 % |
| Övriga lån (konsumtionslån m.m.) | 158 mdkr | 2,9 % |
| Totala skulder | 5 491 mdkr | 100 % |
Att 91,5 % av skulderna är bolån förklarar varför räntan får så stort genomslag på hushållens ekonomi. Per invånare motsvarar de totala skulderna runt 517 739 kr, men siffran ska tolkas försiktigt: skulderna är koncentrerade till de hushåll som äger sin bostad, medan andra är i princip skuldfria.
Var svenskarna har sina pengar
På tillgångssidan är sparandet brett fördelat. Så här ser hushållens finansiella sparande ut, exklusive tjänste- och premiepension:
Direktägda aktier och pengar på banken utgör de största posterna, följt av fonder och privat försäkringssparande. Utöver detta finns mycket stora belopp i tjänstepension och premiepension, som förvaltas åt hushållen. Sammantaget motsvarar de finansiella tillgångarna ungefär 2 164 774 kr per invånare.
Tillgångar mot skulder
Den stora bilden är att hushållens tillgångar är betydligt större än deras skulder. För varje krona i skuld har hushållen i genomsnitt 4,2 kr i finansiella tillgångar:
Senaste året växte tillgångarna +6,8 % medan skulderna ökade +2,9 % – tillgångssidan drog alltså ifrån, framför allt tack vare stigande börs- och fondvärden. Men ett positivt netto på aggregerad nivå döljer stora skillnader mellan hushåll: skulderna sitter hos bostadsägarna, medan tillgångarna är mer ojämnt fördelade mot äldre och förmögnare hushåll.
Vad siffrorna betyder
Det viktigaste att förstå är räntekänsligheten. Eftersom skulderna är stora och nästan helt utgörs av bolån, får varje förändring av räntan ett snabbt och kännbart genomslag på hushållens disponibla inkomst. Det är därför Riksbankens räntebesked påverkar privatekonomin så direkt i Sverige – och varför både Riksbanken och Finansinspektionen bevakar skuldsättningen noga. Följ ränteläget i vårt Ränteindex.
För dig som privatperson är slutsatsen att balansräkningen spelar roll: en stor bostadsskuld är hanterbar om den motsvaras av tillgångar och en inkomst som tål räntehöjningar. Det talar för att hålla en buffert, amortera när räntan är hög och bygga upp ett finansiellt sparande vid sidan av bostaden. Räkna på lånet i vår bolånekalkylator och se hur du kan spara i vår guide till ISK eller kapitalförsäkring.
Ordlista
- Hushållens skulder
- De samlade lånen för hushållssektorn i Sverige – framför allt bolån, men även studielån (CSN) och konsumtionskrediter. Mäts i miljarder kronor av SCB.
- Finansiella tillgångar
- Hushållens sparande i form av pengar på banken, aktier, fonder och försäkringssparande. Värdet på den egna bostaden räknas inte in här – det är en real, inte finansiell, tillgång.
- Netto finansiell förmögenhet
- Finansiella tillgångar minus skulder. Ett positivt netto betyder att hushållen sammantaget har mer i finansiellt sparande än de har i lån – men det säger inget om hur jämnt det är fördelat.
- Skuldkvot
- Skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten. Sverige har en internationellt sett hög skuldkvot, vilket gör hushållen känsliga för ränteförändringar.
- Bolån
- Lån med bostaden som säkerhet. Det dominerar hushållens skulder helt och är därför den enskilt viktigaste kopplingen mellan räntan och hushållens ekonomi.
- Räntekänslighet
- Hur mycket hushållens ekonomi påverkas när räntan ändras. Höga skulder gör att även en liten räntehöjning får stor effekt på den disponibla inkomsten.
Metod & källa
Spar- och skuldindexet bygger på officiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hämtad via deras öppna PxWeb-API (Sparbarometern, 2026 kv1). Beloppen avser hela hushållssektorns samlade skulder och finansiella tillgångar i miljarder kronor (mdkr). Finansiella tillgångar omfattar bankmedel, aktier, fonder och försäkringssparande men inte värdet på den egna bostaden. Belopp per invånare är beräknade mot folkmängden och visar storleksordning – de är inte ett mått på en enskild persons skuld eller sparande. Hela datasetet finns som maskinläsbar JSON (CC BY 4.0).
Vanliga frågor
Hur stora är svenska hushålls skulder?
Hushållens samlade skulder var 5 491 miljarder kronor – cirka 5,5 biljoner – 2026 kv1 enligt SCB. Det motsvarar ungefär 517 739 kr per invånare, även om skulderna i praktiken är koncentrerade till hushåll som äger sin bostad.
Vad består skulderna av?
Den helt dominerande delen är bolån: 91,5 % av skulderna är lån i bank och bostadsinstitut. Studielån (CSN) står för 5,7 % och övriga lån, som konsumtionskrediter, för 2,9 %.
Har svenskarna mer i sparande än i skulder?
Ja, sett till finansiella tillgångar. Hushållen hade 22 959 mdkr i bankmedel, aktier, fonder och försäkringssparande – 4,2 kr för varje krona i skuld. Det ger en netto finansiell förmögenhet på 17 468 mdkr. Värdet på bostäderna är inte inräknat.
Var har svenskarna sina pengar?
Det finansiella sparandet är spritt: direktägda aktier (3 795 mdkr), pengar på banken (2 743 mdkr), fonder (2 118 mdkr) och privat försäkringssparande (1 475 mdkr). Stora belopp finns dessutom i tjänste- och premiepension.
Varför är hushållens höga skulder ett problem?
Det handlar om räntekänslighet. När skulderna är stora i förhållande till inkomsten får även små ränteförändringar stor effekt på hur mycket pengar hushållen har kvar. En hög skuldsättning gör därför hela ekonomin mer sårbar för räntehöjningar – en av anledningarna att Riksbanken och Finansinspektionen bevakar utvecklingen noga.
Ökar eller minskar skulderna?
Skulderna ökar fortfarande, men långsamt: +2,9 % senaste året. Samtidigt växte de finansiella tillgångarna snabbare (+6,8 %), främst tack vare stigande börs- och fondvärden, vilket stärkt hushållens samlade balansräkning.
Hur ofta uppdateras Bästaguidens Spar- & skuldindex?
Indexet uppdateras kvartalsvis när SCB publicerar ny statistik från Sparbarometern.
Fler rapporter: Ränteindex 2026 · Bostadsprisindex 2026 · alla rapporter →