Befolkningsindex 2026 — Sveriges folkmängd, tillväxt och var vi bor

Hur många vi är, var vi bor och hur snabbt vi blir fler påverkar nästan allt i samhället – bostadsbehovet, arbetsmarknaden, skatteunderlaget och välfärden. Vi hämtar befolkningsstatistiken direkt från SCB och sammanställer hela bilden: folkmängden, vad som driver förändringen, och hur befolkningen fördelar sig över landets län och kommuner.

Befolkningsläget just nu

Sverige hade 10 605 725 invånare i april 2026 – knappt 10,6 miljoner. Under det senaste året ökade befolkningen med +16 907 personer, motsvarande +0,2 %. Det är en historiskt låg tillväxttakt; under 2010-talet växte Sverige i en betydligt snabbare takt. Inbromsningen beror både på färre födda och på att invandringen minskat samtidigt som utvandringen ökat.

Vad driver förändringen

Befolkningsförändringen består av två delar: födelseöverskottet (födda minus döda) och flyttningsnettot (invandring minus utvandring). Så här såg de ut det senaste året:

Bilden är tydlig: både födelseöverskottet och invandringsöverskottet är små. Att 76 955 personer utvandrade – nästan lika många som de 88 016 som invandrade – är en stor del av förklaringen till den svaga folkökningen. Sverige växer alltså fortfarande, men marginellt.

Folkmängd per län

Så fördelar sig befolkningen över landets 21 län, med folkökningen det senaste året:

Stockholmss län dominerar med 2 488 902 invånare – mer än en femtedel av hela landets befolkning. Tillväxten är dessutom ojämnt fördelad: storstadslänen och universitetsorterna växer, medan flera glesare län tappar invånare.

Sveriges största kommuner

De 15 folkrikaste kommunerna, med tillväxten det senaste året:

Stockholm är klart störst med 999 904 invånare och närmar sig miljonstrecket, följt av Göteborg och Malmö. Storstäderna och deras kranskommuner står för en stor del av landets samlade befolkningstillväxt.

Vad siffrorna betyder

Demografin är en långsam men mäktig kraft. En svagare befolkningstillväxt dämpar på sikt efterfrågan på bostäder – en av anledningarna att bostadsmarknaden ser annorlunda ut än under befolkningsboomen. Samtidigt innebär en åldrande befolkning att färre i arbetsför ålder ska försörja fler, vilket sätter press på både arbetsmarknaden och de offentliga finanserna.

Var tillväxten sker spelar också roll: när storstäderna växer men landsbygden krymper koncentreras både bostadsefterfrågan och arbetstillfällen. Det kopplar direkt till våra andra index – se Bostadsprisindex för hur det slår på priserna och Arbetsmarknadsindex för läget på jobbfronten.

Ordlista

Folkmängd

Antalet personer som är folkbokförda i Sverige (eller en region) vid en viss tidpunkt. SCB redovisar den månadsvis.

Folkökning

Den totala förändringen av folkmängden under en period – summan av födelseöverskott och flyttningsöverskott (plus en mindre justeringspost).

Födelseöverskott

Antalet födda minus antalet döda. Är det positivt föds fler än som dör; är det negativt krymper befolkningen av egen kraft.

Invandringsöverskott

Antalet invandrare minus antalet utvandrare. Den del av folkökningen som beror på migration till och från Sverige.

Demografisk försörjningskvot

Förhållandet mellan antalet personer som inte är i arbetsför ålder (unga och äldre) och de som är det. En åldrande befolkning höjer kvoten.

Folkbokförd

Officiellt registrerad som bosatt på en adress i Sverige. Statistiken bygger på folkbokföringen, inte på faktisk vistelse.

Metod & källa

Befolkningsindexet bygger på officiell befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hämtad via deras öppna PxWeb-API. Folkmängden avser folkbokförda personer per april 2026; tillväxten jämför med samma månad ett år tidigare. Komponenterna för befolkningsförändring (födda, döda, in- och utvandring) är summerade över de senaste tolv månaderna (2025M05–2026M04). Hela datasetet finns som maskinläsbar JSON (CC BY 4.0).

Vanliga frågor

Fler rapporter: Bostadsprisindex 2026 · Arbetsmarknadsindex 2026 · alla rapporter →