Inflationsindex 2026 — inflationen, KPI/KPIF och vad som blivit dyrare

Få ekonomiska storheter påverkar vardagen lika brett som inflationen – den avgör vad maten, boendet och resorna kostar, hur mycket lönen räcker till och var räntan tar vägen. Vi hämtar inflationsdatan direkt från SCB:s öppna API och sammanställer hela bilden: inflationstakten månad för månad, vilka varugrupper som driver den, och skillnaden mellan de två mått alla pratar om – KPI och KPIF.

Inflationen just nu

I maj 2026 låg KPIF-inflationen på 1,5 %. Det är 0,5 procentenheter under Riksbankens mål på 2 % och en markant lättnad jämfört med inflationskrisen 2022–2023, då priserna en period steg med över 10 % i årstakt. Det breda KPI-måttet, som även fångar effekten av ändrade bolåneräntor, låg samtidigt på 0,3 %.

Med andra ord: pristrycket har normaliserats. Men som vi visar längre ned betyder en lägre inflationstakt inte att det blivit billigare – bara att priserna slutat stiga lika snabbt.

Inflationen månad för månad

Så här har KPIF utvecklats den senaste perioden: indexnivån (2020=100), månadsförändringen och den årsförändring som är själva inflationssiffran.

Inflationstakten har under det senaste året pendlat mellan 0,8 % och 3,3 %. Svängningarna månad till månad beror på allt från energipriser och livsmedel till säsongsmönster i kläder och resor.

Vad blev dyrare och billigare

Inflationen är ett genomsnitt – bakom den döljer sig stora skillnader mellan olika varor och tjänster. Så här mycket ändrades priserna det senaste året per varugrupp, med gruppens vikt (andel av hushållens utgifter) som visar hur mycket den påverkar totalen:

Störst prisuppgång hade transport (+6,0 %), medan livsmedel och alkoholfria drycker blev billigare (−6,2 %). Eftersom boende och transport väger tyngst i korgen får prisrörelser där störst genomslag på den totala inflationen – en mindre höjning på boende påverkar mer än en stor höjning på en liten grupp som utbildning.

KPI vs KPIF – vad är skillnaden?

Två mått dyker ständigt upp i rapporteringen, och de mäter inte riktigt samma sak. KPI (konsumentprisindex) är det breda måttet på vad hushållen betalar – inklusive räntekostnaden på bolån. KPIF (KPI med fast ränta) håller däremot bolåneräntan konstant och visar därför det underliggande pristrycket.

Skillnaden blir tydlig just nu: i dec 2025 låg KPI på 0,3 % medan KPIF låg på 2,1 %. Anledningen är att Riksbanken sänkt styrräntan, vilket dragit ned hushållens räntekostnader och därmed KPI – men inte KPIF. Det är därför Riksbanken styr mot KPIF: måttet störs inte av deras egna räntebeslut. När du ser en låg KPI-siffra är det ofta ränteeffekten, inte att maten blivit billigare.

Riksbankens 2-procentsmål

Riksbankens uppdrag är att hålla KPIF-inflationen runt 2 % per år. Målet finns för att låg och stabil inflation gör ekonomin förutsägbar: priser och löner kan planeras, och pengarnas värde urholkas långsamt och jämnt i stället för i ryck. Avviker inflationen för mycket agerar Riksbanken med styrräntan – höjer för att kyla en het ekonomi, sänker för att få fart på en svag.

Med dagens 1,5 % ligger inflationen något under målet, vilket ger Riksbanken utrymme att hålla räntan relativt stilla. Vill du följa hur det påverkar bolånet, se vårt Ränteindex.

Vad inflationen gör med plånboken

Det viktigaste att förstå är skillnaden mellan inflationstakt och prisnivå. När inflationen faller från 8 % till 1,5 % betyder det inte att något blivit billigare – bara att priserna stiger långsammare. Den samlade prisuppgången sedan 2021 sitter kvar: det som kostade 100 kronor då kostar betydligt mer idag, och det består.

För din ekonomi är det avgörande om lönen håller jämna steg med priserna. Stiger lönen snabbare än inflationen ökar din köpkraft (reallön); halkar den efter krymper den. Inflationen påverkar också sparandet – på ett konto med lägre ränta än inflationen tappar pengarna realt värde – samt lån, pensioner och bidrag som ofta räknas upp med prisbasbeloppet. Lågt och stabilt är därför bäst för de flesta hushåll.

Ordlista

Inflation

Den allmänna prisökningstakten i ekonomin – hur mycket dyrare varor och tjänster blivit på ett år, uttryckt i procent. Mäts i Sverige av SCB.

KPI

Konsumentprisindex – det breda måttet på prisnivån för svenska hushåll. Inkluderar effekten av ändrade bolåneräntor, vilket gör att KPI svänger mer när Riksbanken ändrar styrräntan.

KPIF

KPI med fast ränta – samma korg som KPI men där bostadsräntan hålls konstant. Detta är Riksbankens målvariabel, eftersom det visar det underliggande pristrycket utan ränteruset.

Inflationsmål

Riksbankens mål är att KPIF-inflationen ska ligga på 2 % per år. Det styr räntebesluten: hög inflation möts med högre styrränta, låg inflation med lägre.

Årsförändring

Hur mycket prisindexet ändrats jämfört med samma månad ett år tidigare. Det är detta tal som vanligen menas med "inflationen".

COICOP

Den internationella klassificeringen av hushållens utgifter i grupper som livsmedel, boende och transport. SCB använder den för att visa vad som blivit dyrare respektive billigare.

Vikt

Hur stor andel av hushållens utgifter en varugrupp utgör. En prisökning på en tungt vägande grupp som boende påverkar inflationen mer än en lika stor ökning på en liten grupp.

Metod & källa

Inflationsindexet bygger på officiell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hämtad via deras öppna PxWeb-API. KPIF (med fast ränta, 2020=100) och KPI redovisas som index och 12-månadersförändring; prisförändringen per varugrupp följer den internationella COICOP-indelningen och anges som årsförändring tillsammans med gruppens vikt i konsumentprisindexkorgen. Inflationssiffran avser KPIF:s årsförändring, i linje med Riksbankens målvariabel. Hela datasetet finns som maskinläsbar JSON (CC BY 4.0).

Vanliga frågor

Fler rapporter: Ränteindex 2026 · Elprisindex 2026 · alla rapporter →