Bästa ETF 2026 – vanliga ETF:er hos Avanza

Bästa ETF 2026 – en bred global ETF räcker långt

Den bästa ETF:en för de flesta är en bred och billig börshandlad indexfond som följer ett globalt index. Den sprider pengarna på tusentals bolag i många länder, kostar lite och kräver nästan ingen tid. Skillnaderna mellan de vanligaste globala ETF:erna är ofta små. Det viktiga är vilket index du väljer, vad det kostar att köpa och hålla fonden och att du sparar långsiktigt.

Den här guiden förklarar vad en ETF är, hur du jämför ETF:er hos Avanza och andra nätmäklare, vilka misstag som är vanliga och när en vanlig indexfond är ett enklare val. Vi anger inga avgifter, courtage eller avkastningssiffror, eftersom de ändras och skiljer sig mellan mäklare. Det här är ingen rekommendation att köpa en viss fond.

Vad är en ETF?

ETF står för exchange traded fund, på svenska börshandlad fond. Den fungerar som en indexfond, men i stället för att köpas och säljas en gång per dag till fondens kurs handlas den på börsen som en aktie. Du kan köpa och sälja under börsens öppettider till aktuell kurs.

De flesta ETF:er är passiva och följer ett index, till exempel MSCI World, FTSE All-World, S&P 500 eller OMXS30. De som säljs till privatpersoner i Europa är normalt UCITS-fonder, vilket betyder att de följer EU:s regler för fonder och riskspridning.

ETF eller vanlig indexfond?

För den som månadssparar är skillnaden ofta liten, men det finns praktiska skillnader.

• En vanlig indexfond köper du för exakt det belopp du vill, ofta utan courtage, och den passar bra för automatiskt månadssparande.
• En ETF köper du i hela andelar, eller i delar om mäklaren erbjuder det, till aktuell kurs. Du betalar normalt courtage och har en spread mellan köp- och säljkurs.
• En ETF kan ge tillgång till index som inte finns som vanliga svenska fonder, till exempel vissa regioner, sektorer eller tillgångsslag.
• En ETF kan vara registrerad utomlands, vilket påverkar hur utdelningar och källskatt hanteras.

Om du bara vill ha en bred global grund kan en vanlig indexfond vara enklare. Se bästa indexfonderna och bästa globalfonden.

Vad ska du jämföra mellan ETF:er?

Index

Indexet avgör vad du äger. MSCI World omfattar stora och medelstora bolag i utvecklade länder. FTSE All-World omfattar enligt Vanguards fondbeskrivning även tillväxtmarknader. S&P 500 är bara stora amerikanska bolag, och OMXS30 är de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Välj index först och ETF sedan.

Avgift

Den årliga avgiften dras löpande från fondens värde. Två ETF:er som följer samma index, till exempel iShares Core MSCI World och Xtrackers MSCI World, kan ha olika avgift. Jämför i faktabladet.

Courtage, spread och valutaväxling

Vid varje köp och sälj betalar du normalt courtage. Spreaden är skillnaden mellan köp- och säljkurs och är en dold kostnad. Handlas ETF:en i euro på Xetra, som VWCE, EUNL, XDWD och SXR8 hos Avanza, växlas dina kronor till euro, vilket kan kosta en växlingsavgift. XACT OMXS30 ESG och XACT Norden handlas på Stockholmsbörsen i kronor. Jämför mäklarnas prislistor, se Avanza-alternativ och Nordnet-alternativ.

Ackumulerande eller utdelande

Ackumulerande andelar, ofta märkta Acc eller 1C, återinvesterar utdelningarna. Utdelande andelar, märkta Dist eller 1D, betalar ut dem. För långsiktigt sparande på ISK är ackumulerande oftast enklast.

Registreringsland och replikering

Många stora ETF:er är registrerade i Irland, vilket syns på att ISIN-koden börjar med IE. De svenska XACT-fonderna är registrerade i Sverige. Registreringslandet påverkar hur källskatt på utdelningar hanteras inne i fonden. Fysisk replikering innebär att fonden äger aktierna i indexet. Det gäller till exempel Vanguard FTSE All-World och XACT OMXS30 ESG enligt fondbeskrivningarna.

ETF:er för olika sparare

För den som vill ha en enda global grund

En ETF som följer FTSE All-World eller MSCI World är det vanligaste valet. FTSE All-World är något bredare eftersom tillväxtmarknader ingår. Skillnaden i utveckling brukar vara liten, eftersom USA och andra utvecklade länder väger tyngst i båda.

För den som vill ha svenska aktier i kronor

XACT OMXS30 ESG följer de 30 mest omsatta svenska aktierna och handlas i kronor. Vill du ha fler svenska bolag kan en bred svensk indexfond vara ett alternativ, se bästa Sverigefonden.

För den som vill ha mer USA

En S&P 500-ETF ger bara amerikanska storbolag. Tänk på att USA redan är den största delen av en global fond, så en separat USA-ETF ökar koncentrationen. Använd den som ett medvetet tillval, inte som spridning.

För den som vill ha mindre bolag

Det finns ETF:er för småbolag, men risken och svängningarna är normalt högre. Ett alternativ är en vanlig småbolagsfond, se bästa småbolagsfonden.

Hur många ETF:er behöver man?

För de flesta räcker en eller två. En bred global ETF kan vara hela aktiedelen i sparandet. Den som vill ha mer Sverige kan lägga till en svensk ETF eller en svensk indexfond, och den som vill ha tillväxtmarknader separat kan välja en MSCI World-ETF och komplettera med en ETF för tillväxtmarknader. Fler fonder än så gör sällan sparandet bättre, bara svårare att följa upp.

Ett enkelt sätt att testa sin portfölj är att fråga sig vad varje fond tillför som de andra inte redan har. Om svaret är ingenting kan fonden strykas. Två globala ETF:er från olika utgivare som följer samma index ger samma exponering två gånger.

Spread och limitorder – den dolda kostnaden

När du köper en ETF betalar du säljarens kurs, och när du säljer får du köparens kurs. Skillnaden kallas spread. I de största ETF:erna är spreaden normalt liten under börsens öppettider, men den kan bli större tidigt på morgonen, sent på dagen och i ETF:er med låg omsättning. Därför är det klokt att lägga en limitorder, alltså ange det högsta pris du är beredd att betala, i stället för att köpa till vilket pris som helst.

En ETF som handlas på Xetra handlas under den tyska börsens öppettider. Det kan vara värt att handla när både den tyska börsen och de underliggande marknaderna är öppna, eftersom prissättningen då brukar vara som tydligast.

Vanliga misstag med ETF:er

• Att köpa flera globala ETF:er som följer nästan samma index. De äger i stort sett samma bolag.
• Att handla ofta. Courtage, spread och växling äter avkastning vid varje affär.
• Att missa valutaväxlingen. En ETF på Xetra köps i euro, och växlingen kostar.
• Att köpa hävstångsprodukter eller inversa produkter i tron att de är vanliga ETF:er. Kontrollera att det står UCITS ETF och att hävstången är ett.
• Att välja ETF efter förra årets avkastning. Skillnader mellan liknande ETF:er beror ofta på index och slump.
• Att sälja när börsen faller. En ETF följer marknaden, både uppåt och nedåt.

Så köper du en ETF hos Avanza eller Nordnet

1. Ha en buffert på sparkonto först. Se bästa sparkontot.
2. Öppna ett ISK om du inte redan har ett. Se bästa ISK-kontot.
3. Sök på ETF:ens namn eller kortnamn, till exempel VWCE eller XACT OMXS30.
4. Kontrollera handelsplats, valuta och vilken andelsklass det är.
5. Lägg en limitorder nära aktuell kurs i stället för en order utan pris, särskilt i ETF:er med låg omsättning.
6. Behåll fonden långsiktigt och se över fördelningen en gång om året.

För sparande via företag eller till barn kan en kapitalförsäkring vara ett alternativ, se bästa kapitalförsäkringen.

ETF:er och skatt

På ett investeringssparkonto betalar du schablonskatt på kontots värde, och du behöver inte deklarera varje köp och sälj. För 2026 är fribeloppet för ISK och kapitalförsäkring tillsammans 300 000 kronor enligt Skatteverket. På en vanlig depå beskattas i stället vinster och utdelningar. Utländska ETF:er kan betala källskatt på utdelningar inne i fonden, vilket påverkar avkastningen men inte syns som en separat post för dig. Läs mer i ISK eller KF.

Risker du måste känna till

ETF:er kan både öka och minska i värde, och du kan förlora pengar. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Globala ETF:er har valutarisk eftersom bolagen handlas i andra valutor än kronor. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri vägledning om sparande, och Finansinspektionen har information om att investera i fonder och börshandlade produkter.

Slutsats – välj index först, ETF sedan

Den bästa ETF:en 2026 är för de flesta en bred global ETF med låg avgift som du behåller länge. Välj mellan FTSE All-World och MSCI World utifrån om du vill ha med tillväxtmarknader, och mellan utgivare utifrån avgift och spread. Vill du handla i kronor finns XACT-fonderna på Stockholmsbörsen. Tänk på courtage och valutaväxling, och handla sällan.